Uppför Fagaras (lördag)

Lördagens gröna tur startade upp - ner - upp genom skog.

Turen gick mest upp, mot Balea lake. Så mycket springa var det inte fråga om. Gå och klättra, snarare hike. På många ställen fanns snö kvar och på toppen rejäl dimma. Ingen möjlighet till fin utsikt tyvärr. Högst upp på bergskammen gick bergsväggen precis rakt ner och vid klart väder skulle vyn vara spektakulär. Såg en klippa som var helt lodrät och gav mig associationer till bergen i filmen Avatar som hänger i luften.

Sträckan strax under milen på tre timmar säger en del om stigningen, ca 1,5 km upp. Men det var inte svårt att njuta av den oerhört vackra miljön. Vi blev hämtade ganska nära toppen, men dessförinnan hann vi med något ätbart och dimman lättade.

Hundarna var väldigt harmlösa. Men vid första anblicken, när det kom tre på en gång blev vi hyfsat nervösa.

Här har vi kommit upp en bit.

Sista biten var brantare. Här var mycket snö kvar och dimman drog in.

Klättring uppför till högsta toppen. Tyvärr dimma så utsikten uteblev.

Ner på andra sidan bergskammen över ett stort snöfält.

På väg från lunchstället med stela ben nerför trappan.

Här tog vi oss ner.

Sick-sack väg nerför berget, Transfagarsan. Elena Ciaucescu bestämde att varje kurva skulle vara en kopia av en kurva på någon av världens mest kända F1-banor.

Raka vägen över kurvorna går en kabellift. Det är rätt brant!

Nere på slätten.

Framme vid kvällens logi (från balkongen) i en liten pittoresk by. Några hästar stod precis utanför.

Fin kväll. Promenad ett par hundra meter till restaurang som var oväntat bra. Men får man mat efter 22 med sån fysisk ansträngning så smakar antagligen det mesta..